
Re: För Sverige i tiden (AAR)
Tyvärr bestämde sig Xfire för att slarva bort min screens men men här kommer fortsättningen!
De ryska styrkorna några mil från Ingermanland har stannat upp och står nu utanför svenska gärnsen, ingen vet riktigt vad deras planer eller strategi är. Men målet vet varje svensk och det är att återta Ingermanland och St Petersburg. Ryssarnas naturliga handelsräder går rakt igenom territoriumet och det är en vass nål i ögat på dem att svenskarna besitter den.
En ny rysk styrka visar sig söder ifrån och korsar svensk gräns mellan Narva och Reval. Några mil därifrån står Justitieministerns bror Carl-Gustav Rehnsköld redo att möta ett kokande hot från Kurland. Dessa styrkor får nu avvaras till viss del för att möta de ryska anfallande styrkorna.

De båda styrkorna drabbar samman utanför Narva i det första svensk-ryska slaget på många herrans år. Svenskarna består av hårt drillade karoliner och nöter tämligen lätt ner de ryska trupperna som verkar vara någon form av spaningsstyrka. Överlevande för dem blir lika med noll då Rehsköld fått strikta order om att inte ta några som helst fångar.
Allt detta skedde i slutet på 1704, i jan 1705 anländer en diplomat från de muslimska Ottomanerna för att lägga fram ett förslag från sin ledare Mustafa II. Då Ottomanerna varit i krig med Ryssarna en längre tid anser de att en allians skulle kunna förbättra utsikterna för oss båda. Ett samordnat tvåfrontskrig skulle troligen få Ryssarna ur balans.
Efter ett fyra timmars långt rådslag med Kung och ministrar beslutas det att en allians med Ottomanerna är bra för Sverige och kan snabba på processen att ta sin plats i det nya landet. Papper skrivs på, händer skakas och gudar välsignas. Nu ska moskoviterna skaka.
1706 händer det något som skakar om Kung Karl XII ordentligt, en rysk här har lyckats ta sig förbi General Lewenhaupt och med generalen på behörigt avstånd får till ett anfall mot St Petersburg som försvaras av Kapten Ragnvald Wahlroos och några få tappra karolinska infanterienheter. St Peterburg är ordentligt befäst med höga murar och mängder av kanoner längs dem. Men ryssarnas anfallande här är stor och de är inga rekryter som vid anfallet vid Narva. kapten Wahlroos kommer bara kunna hålla ut en viss tid innan staden kommer falla. Kommer inte General Lewenhaupt hinnan tillbaka kan det vara förlorat och gud hjälpe svenskarna då.
Anfallet inleds och ryssarna anfaller från tre håll och har tungt artilleri med sig. Stadens murar är tjocka men de kommer bara kunna ta X antal direktträffar innan de fallerar. Svenskarna besvarar den intensiva elden med eget artilleri. Men oavsett hur många ryssar som fälls till marken når de till slut fram till murarna oavsett. Änterhakar och stegar reses och på ett flertal ställen väller det in ryska soldater redo att slåss för sina liv.
De svenska soldaterna må vara tappra men på tok för få och tar tunga förluster. Då hörs plötsligt en trumpet, det är Kapten Wahlroos livakt som blåser på hjälp. Ryska trupper har tagit sig in i staden och anfaller kaptenen och hans livvakt. De kvarvarande svenska soldaterna retirerar från murarna för att dra sig mot mitten och försöka undsätta kaptenen och hålla ut så länga de kan.
Och då, när allt hopp verkar vara ute hörs signalen av General Lewenhaupts berömda kavalleri, denna enorma chockstyrka av elitsoldater stormar fram över fälten och slår ut det ryska artilleriet, dödar den ryska staben och tätt följda av förstärkande karoliner och finska elitryttare i form av Hakkapeliitta.

De segervittrande ryssarna tas helt med överraskning och dödas till siste man, inga fångar tas så när som en liten styrka som flyr innan Lewenhaupts styrkor hinner fatt dem. Wahlroos kan åter pusta ut och samla ihop sina kvarvarande styrkor medans Lewenhaupt beger sig mot Novgorod på andra sidan ryska gränsen för det var där anfallet utgick från och dit de kvarvarande styrkorna troligen flytt.
Mycket riktigt några dagar senare når generalen fram och utan inväntat anfaller staden som underligt nog enbart består av trötta och skadade ryska soldater som ger upp tämligen tidigt. De slås i bojor och skickas mot kusten.

Generalen beordrar förberedelser och förstärkningar av vallar, ryssarna lär inte ta lätt på denna förlust och att svenskar nu närmat sig Moskva på detta sätt. Att sen Novgorod är en viktig knutpunkt för deras handel gör nog inte saken bättre. Ryktas redan att ryska trupper nrämar sig, den som lever får se.
Vid norska gränsen väntar General Armfelt idogt på¨nya order, men kungen har beordrat vila tills vidare.